DRUGS ARE GOOD FOR ME, ARE GOOD FOR ME
.
Nämnde ju knarkare i det här inlägget.
Jag tycker faktiskt det är okej med knark, så länge det är på dina villkor och så länge du inte skadar någon annan än dig själv. Jag tycker det är okej om du vill förstöra ditt liv med knark, dränkar dina sorger, för det är ditt liv. Ingen annan ska komma och säga vad du ska göra och inte göra.
Självklart är det jobbigt att se en kompis vittra bort, men då kan man stå där och finnas till för den personen. Jag förstår de som knarkar, likväl som jag förstår de som skär sig osv. Känna ruset, lugnet, vara borta en stund och glömma allt. Jag förstår det, så varför ska vi skrika åt dem att sluta? Att bara finnas till hands betyder mer än vad man tror.
jättejättebra skrivet.
svar: exakt!,håller med dig om knarket.Om man inte skadar någon annan så ska man inte lägga sig i och låta personen leva sitt liv.
nej men det behöver man inte heller vara och man behöver inte heller spy efter VARJE måltid osv.. det är det vissa folk inte förstår.
Tack :)kommer fortsätta läsa din blogg.
håller med, jag tycker att droger är okej så länge man kan hantera det, så länge man inte blir en uppenbar fara ör sig själv eller andra.
i mitt fall är drogerna bara ett sätt att jaga iväg mina demoner.
puss.
Ätstörningar blir ju också som en drog. Ruset av viktnedgången, alla tvång. Man flyr ju in i ätstörningen, bara tänka på utseendet, vikten och maten och skita i allt annat, i alla problem.
Jag var också drogliberal förut, tills jag fastnade och höll på att dö av överdos. Jag var också så arg på alla som faktiskt brydde sig om mig och bad mig sluta, men idag fattar jag att det var jag som var blind och de såg sanningen. Önskar att jag inte varit så jävla dum då, men det gick ju bra tillslut :) Om någon jag älskar börjar knarka kommer jag också skrika och banka vett i huvudet på personen tills den fattar. Varför? Jo, för så gör man när man älskar någon. Man låter inte personen långsamt förtvina.
