Om det är svårt att läsa så står det:
Hej! Kan du inte lägga upp en bild på hur du ser ut, känner mig tveksam till att du är så tjock :/

Med allt mitt hetsande så är det ganska självklart att jag är fet. Sedan tränar jag inte alls så mycket som jag borde. Jag är precis lika dallrig och äcklig som jag säger att jag är.. Det är ju därför jag inte vågar lägga ut några kroppsbilder..  Ska vi köra en deal då? Jag lägger ut en kroppsbild på mig när Christian kommer hem från Thailand, dvs. 2 April. Vad säger ni om det, skulle det vara kul? Det kanske gör mig ännu mer motiverad till att inte fläska i mig en massa mat, och träna mycket mer! Förhoppningsvis fungerar det ju iallafall som revese thinspo om jag inte har gått ner!

Tack för alla fina frågor, trodde det knappt skulle vara någon som skulle fråga. Men ni fyllde mitt stora behov av bekräftelse. Tack igen, tusen gånger!


Vad har du testat för droger?
Lär vara hatad av de flesta av er nu...
Spice (både upp och ner) när det var lagligt, brunt & grönt samt metamfetamin. Meth kommer jag aldrig testa igen, för jag vet att jag kommer fastna och jag vill inte, även att jag mår så sjukligt bra på det ruset.. så mår jag så galet dåligt dagen efter.

Skulle du kunna plastikoperera dig? -Om ja, vad?
ALLT! Eller ja, jag intalar mig själv att mina bröst är fina så jag har något som jag inte har komplex för. Men annars finns det alltid något jag vill ändra med allt.. Vilken tonårsmisär egentligen när man vill plastikoperera sina fingarar, nacke, rygg.. allt.

Vilken är din favoritfilm?
Åh, kan inte välja en, jag tar mina tre bästa! Moulin rouge (drama, kärlek, musikal), White chicks (komedi), 2:37 (drama, verklighetsbaserad)

Vad gör du när du inte kan somna?
Helt ärligt? Jag börjar gråta. Jag klarar inte av mörkret, jag är så van vid att kunna somna snabbt. Allt för många tankar kommer då. Det är ett helvete när jag inte kan somna. För att försöka stilla detta brukar jag sätta på en tecknad film i vardagsrummet och hetsa. mycket.. Allt för att dämpa ångesten. Innan brukade jag skära mig på natten också om jag inte kunde somna, jag blev ju så lugn. Men nu har jag slutat med det.

Vad vill du jobba med när du blir äldre?
Jag är inte riktigt säker än, men jag tror jag vill arbeta som socionom. Hjälpa människor, få dem ur sitt lidande. Att kuna lappa ihop någon annans liv, hjälpa dem ta sig upp ur skiten, det är nog det finaste man kan ha som jobb. Men frågan är om jag skulle klara det med mitt psyke..
Rädda världen. Eller djurpolis (haha, töntigt) för att skydda de fina små liven, men då måste jag nog läsa massa naturkunskap och det gillar jag inte så överdrivet mycket!

Vad väger du och hur lång är du?
Jag är 169cm lång (kort?), vad jag väger vet jag inte eftersom Christians våg är borta. Förlitar mig numera på måttbandet. Men senast låg jag på 67kg......................... äcklig, fet, dallrig, slusk. Jag tror det ligger under det nu, hoppas jag!

Du vet att du är himla fin va? För det är du!
Tack vad gullig du är, du är himla fin ♥ Sådana kommentarer värmer så himla mycket även om det är svårt att ta emot!

Vad är din dröm? Att göra som vuxen, någon passion?
Med risk för att låta klychig; allt jag vill i framtiden är att må bra, vara frisk från mina mattankar, vara lycklig, att mina nära och kära mår bra. Jag vågar inte hoppas på mer, för jag avskyr att bli besviken. Jag lägger alltid upp olika scenarion i mitt huvud om hur fint det kommer vara, men jag vill inte bli besviken. Bättre att låta drömmen vara öppen. Men att vara smal, hålla fast vid min älskade Christian och mina fina vänner (familjen också), vara snygg.
Någon passion har jag inte längre, målandet får mig bara att tänka på gamla tider när jag målade för att trösta min själv, målandet är förknippat med något hemskt. Musiken skulle man väl kunna säga är min passion, likaväl som att mina nära och kära är min passion. Jag vill inte gör de missbelåtna. Att hjälpa människor/djur är något jag vill göra i framtiden. Fixa någon annans liv, även att jag inte själv kan rå bot på mitt eget. Det är fint!

Hur ser en vanlig matdag ut för dig?
Om det ändå fanns en "vanlig" matdag för mig. Alla dagar är olika... Men det brukar variera mellan;
- börja dagen med fasta och framåt kvällen hetsa för tre personer
- gå upp extra tidigt för att kunna hetsa och fortsätter hela dagen, konstant, stanna uppe hela natten för att hetsa
- fasta hela dagen
Kort sagt, så fort jag fått i mig minsta lilla är det kört. Då går det inte att stoppa mig, jag äter allt som finns i matväg.. Jag vet att jag kan fasta, så länge jag inte ta en enda bit av något. En liten tugga och allt är förstört, så då kan jag likaväl hetsa resten av dagen och dränka mina sorger i matensvärld.

Hur gammal är du?
Fyller 18 i sommar

Hur lång är du?
169cm

Vad väger du?
Som sagt skrev innan att jag inte visste för tillfället, men omkring 67kg... äcklas ni nu när ni vet sanningen?

Vilken stad bor du i?
Kalmar, eller ja en liten skitby utan för egentligen där det finns fem hus. PARTY!

Vilken linje och klass går du i?
Samhälle internationell inriktning, SP09C

Vad har du för drömmar?
Läs tidigare.  Men har ingen specifik, jag vill inte bli besviken..

Berätta något intressant om dig själv
Ehm.. jag har habbituellt luxerbara axelleder. Med andra ord kan jag alltså självmant dra mina axlar ur led, och de hoppar ur led av sig själv om jag gör vissa rörelser. Det gör inte ont, men det ser läskigt ut, hehe.

Eftersom det har varit lite glest med inlägg på senaste tänkte jag kompensera det med en frågestund! Ni kan fråga precis det ni vill ha svar på, ska svara ärligt på allt. Så det är frittfram för er att fråga. Puss&kram ♥

Jag skrev i dethär inlägget att min pappa hade börjat kalla mig bananen, och att jag tog illa upp för det. Sen såg jag några kommentarer ni hade skrivit bland annat "bananer är ju inte tjocka" och "det lät ju bara gulligt". Nej, inte för mig, för jag är den bruden som tar illa upp för minsta lilla men försöker inte visa det. Jag är bruden som överanalyserar för att hitta fel, för att försöka få mig själv att tro att folk säger elaka saker til mig.

Om han hade kallat mig "pizzan" då? Den är ju fortfarande inte tjock, men fettig och dan. Bananer är också fettiga och innehåller galet med kalorier, men är inte heller tjock. Nej det är inte gulligt att kalla sin dotter för banan, eller inte en dotter som mig iallafall. Han vet att jag tar illa upp över sådana småsaker, han sa det med den där tonen ni vet "ha-ha, tror du verkligen att du är något? Du kommer aldrig bli bra".

Jag menar inte något ont till ni fina som kommenterade det inlägget, men jag ville bara förklara mig lite. Min hjärna är för fucked up för att jag själv ska kunna fatta ibland, så jag förstår om inte ni gör det.

Jag var också drogliberal förut, tills jag fastnade och höll på att dö av överdos. Jag var också så arg på alla som faktiskt brydde sig om mig och bad mig sluta, men idag fattar jag att det var jag som var blind och de såg sanningen. Önskar att jag inte varit så jävla dum då, men det gick ju bra tillslut :) Om någon jag älskar börjar knarka kommer jag också skrika och banka vett i huvudet på personen tills den fattar. Varför? Jo, för så gör man när man älskar någon. Man låter inte personen långsamt förtvina.


Jag förstår hur du tänker Emme. Men som du själv skriver så gjorde det ingen nytta till att de skrek på dig. Det var DITT val att sluta, det var DITT val att bli ren, ingen annans. Man måste göra misstag för att lära sig, man kan inte alltid lära sig genom andras misstag. Ibland måste du göra det själv, innan du förstår. Hur mycket de än gamade på dig sket du i det, du blev bara arg. Så, vad tjänar det egentligen till att be dig sluta när det ändå bara blir skit av det? Att finnas där är bättre, enligt mig. För att ha en vän, som man vet finns där i vått och tort, lyssnar och som inte dömer dig är bland det finaste man kan ha.
Jag önskar ingen i världen att bli beroende av droger, det gör jag verkligen inte! Däremot tycker jag att du ska ha rätten till ditt eget liv, för det du gör (även dina misstag, kanske mest) formar dig till den personen du är. Se så mycket du lärde dig av detta! Emme, jag är verkligen glad att du hittade upp ur skiten.

Sen en annan sak, "Jo för så gör man när man älskar någon", vad är det för uttalande? Alla älskar på olika sätt, det är så otroligt subjektivt. Jag kanske väljer att visa min kärlek genom att finnas där, du genom att försöka hjälpa på det sätt du anser är bäst, en annan kanske på ett helt annat sätt. Det finns inget rätt och fel inom kärlek.  Vem har rätten att sätta upp alla regler?! Ingen.

Jag respekterar dina åsikter, dock håller jag inte med.