.
Förlåt, förlåt, förlåt gånger tusen att jag inte vart här inne på nästan två veckor. Men jag har verkligen mått sämre än vanligt, jag har inte vetat vad jag ska göra. Ni vet den känslan i magen som försöker säga att något är på väg att hända? Den har varit sjukligt stark under den här tiden jag varit borta. Och jag vet att den alltid stämmer, men jag försöker säga till mig själv att den bara ljuger. Hur mycket jag försöker intala mig det, sitter det bara och gnager inne i mig. Trodde den skulle försvinna när baby och jag snackade igenom allt och inget för ett tag sedan, men det verkar vara något annat.
Vad kommer hända? Ush, hatar när man måste vänta medvetet på att något hemskt ska hända.. Försökte kontrollera det med en av mina old habbits, supa skallen av mig och glömma allt. Full blev jag iallafall, och spydde i bilen. Classy. Fast det är lite roligt, kommer skratta åt detta senare. Eller nej, jag småfnissar faktiskt lite nu!

Under tiden jag vart borta har ändå träningen varit på topp, kanske för att jag varit så frustrerad på att inte veta vad som kommer hända? Då brukar träning funka ganska bra för mig! Dock har maten varit åt helvete, äta, äta, äta, äta. Äta är allt jag gör, fetto. Jag är en hemsk människa.

Tack för ni ändå kikat in på bloggen, ni är fina ♥ Jag ska komma igång igen.