Ändrade planer, Christian åkte i morse för att slippa stressa till flyget i Stockholm. Jag är ett jävla känslovrak. Jag går från att sitta och hyperventilera för att jag gråter, till att känna inget alls, till att vara glad för honom, och så går det om och om igen. Saknar honom redan, men det är skönt att veta att han kommer tillbaka snart. Eller ja.. fem veckor, men jag hoppas det går snabbt. Jag ska begrava mig i träning, plugg och mina vänner så då kanske det går snabbare!

Tänker lägga upp min "bli-smal-till-älskling-kommer-hem-plan" senare ikväll!

.